Hej alla studenter!
I mars 2024 avgår eran nuvarande studeranderepresentant Astrid Brunnström och vi letar därför efter någon som är intresserad av att gå med i styrelsen och representera BTFs studerandemedlemmar som ny studeranderepresentant!
Läs merVisste du att en stor del av BTFs salonger finns inspelade och tillgängliga på hemsidan för alla medlemmar? Många salonger har också medföljande material du kan ta del av i efterhand.
Sedan pandemin började tänkte vi i BTF att vi måste fortsätta sprida information om KBT till allmänheten och detta har nu blivit en av BTFs viktigaste informationskanaler med över 100 besökare i snitt per salong det senaste året!
Klicka här för att ta del av massvis med intressanta föreläsningar som BTF arrangerat de senaste tre åren!
Läs merHar du någonsin sett en föreläsare balansera en fjäder på sin handflata, för att sedan kunna kasta upp den i luften och fånga på den på andra handen? Eller balansera sagda fjäder på hakan? Det fick BTF se under Change the game när vi mötte Dean Kriellaars.
Change the game är ett evenemang som hålls årligen i Umeå med målet att främja rörelserikedom. Det var hundratals besökare i alla åldrar, många barn och deras föräldrar kom för att få se dussintal sporter och delta på föreläsningar. Man fick se både vuxna och barn engagera sig i timtal på olika fysiska aktiviteter samtidigt som de fick introduceras till en sport som kan bli deras nya hobby.
Läs merVärm dig i höst med ett av Värmlands lyxigaste kaffe. Ni har kanske sett våra inlägg "KBT-glasögon". Nu öppnar vi upp för medlemmar att lämna in sina reflektioner, det kan vara kring vad som helst, från vardagsfenomen till reflektioner från en kurs. Vi kommer välja flertal vinnare de kommande månaderna.
Läs merNi har kanske sett Bob Reese som är en person med fantastisk energi och kroppskontroll. Det roliga är också hur duktig han är på att lära andra genom tekniker som många KBT-terapeuter kan ha nytta av. För er som inte sett videon där han lär en elev att göra en bakåtvolt på en timma så kan ni se den här: https://www.youtube.com/shorts/E8f-giFxN8Q.
Inom beteendeterapi så brukar man vägleda andra genom små beteendeförändringar. Detta kan man exempelvis se i beteendeaktivering och avspänningsövningar där små förändringar i rätt riktning underlättar nästkommande steg och förstärker beteendet. Genom att också långsamt ändra kontexten/svårighetsgraden och fortsätta med det önskade beteendet så gör man att beteendet blir mer förändringstålig och i praktiken så ser man att personen blir ”duktigare”.
Vi på redaktionen för BTF gillar att ha ett brett perspektiv. Desto mer man tittar runt med sina KBT-glasögon desto mer ser man stödet för beteendeterapeutiska principer i den kliniska vardagen. Det är vad detta inlägget handlar om.
Ifall ni tittar runt på Amerikanska media så kanske ni har hört talas om "The Ramsey Show". Där talespersonen Ramsey ger tips till vardagliga människor i hur man ska sköta sin ekonomi. Oturligtvis så är många av dessa inte anpassade till en svensk kontext men vissa saker kan vi nog också ta lärdomar av.
Läs merFörst pandemi och nu krig vilka båda skapat stora förändringar i livet för så många. BTF har tidigare haft kontakt med Liria Ortiz, leg. Psykolog och leg. Psykoterapeut gällande hantering av oro när covid-19 var som mest aktuell och kontaktade henne angående tankar och idéer gällande hantering av oro samt eventuellt stöd till människor på flykt.
Vi har intervjuat Liria angående hur BTF:s medlemmar kan bidra till att hjälpa Ukraina och de medborgare som befinner sig på flykt. Ett första steg kan vara att engagera sig i olika intressegrupper och ett tips är att leta i sociala medier.
Läs merEfter årsmötesbeslut mars 2022 och följande extrastämma har nya stadgar för beteendeterapeutiska förening antagits. En avgörande förändring jämfört tidigare stadgar är att villkoren för medlemskap i föreningen är nya.
Från och med nu är man välkommen som medlem om man är intresserad av beteendeterapi och stödjer föreningens ändamål, i enlighet med dess stadgar. Detta oberoende av yrkeskompetens. Föreningen är därmed en ren intresseförening.
Läs merVid förra årets ledare i början av 2021 stod jag inför att kliva på mitt tredje år som ordförande i BTF och funderade lite över detta med att alla goda ting är tre. Så hur blev dessa tre år och vadtänker jag inför ett fjärde år?
Mitt tredje år som ordförande var liksom både mitt första och andra år riktigt utmanande för mig och styrelsen. Det första året 2019 var allt nytt och alla i styrelsen, förutom medlemssekreteraren, var nytillsatta. Vi kom igång med BTF-salonger i oktober så vi fick bli berikade med kunskap och umgänge! Mycket fokus lades på att få till en ny hemsida och det andra året 2020 började lovande med att den nya hemsidan sjösattes. Vi fortsatte också med flera BTF-salonger på plats både i Stockholm och Malmö.
Läs merHär kommer några rader om hur vi på numera Kry vårdcentral Sundbyberg (tidigare Helsa) har organiserat oss för att efter bästa förmåga klara uppdraget. För cirka fyra år sedan gjordes en rejäl förändring. Tidigare var arbetet organiserat på ett rätt traditionellt sätt genom att patienterna behövde en läkarremiss för att träffa någon i det psykosociala teamet. Remisserna togs emot och patienterna sattes på väntelista. Väntetiden låg ofta på cirka tre månader
Läs merVad är då ett bakverk? Det finns ju söta bakverk och mer matiga bakverk. Både söta och matiga bakverk kan vara mjuka och hårda. De kan vara med eller utan fyllning. De kan bakas i ugn, på en grill, på en spis, i en varm grop i jorden, i het vätska eller flottyr och säkert på en mängd andra sätt. Sen finns det bakverk som tillagas utan värme alls – men då börjar det bli ett gränsfall. Är det verkligen ett bakverk då? Är en bulle gjord av trä, lera, metall eller gips ett bakverk – eller är det bara skådebröd? För det ska väl gå att äta? Är en avbildning av ett bakverk ett bakverk eller är det just en avbildning av ett bakverk?
Läs merJag drar mig till minnes klientarbetet på psykologutbildningen och hur jag kämpade med min prestationsångest. Som KBT-are ska man fixa allt! Mina utbildningsklienter var inte helt lätta att foga in i en manualbaserad behandling och förändringen var inte alltid så tydlig. Min handledare Thomas Alm var snäll och tyckte det mesta jag gjorde var bra. När jag bad honom att specificera lite närmare säger han: ”Du har haft komplicerade klienter, men det har du hanterat och de har fått förtroende för dig.” Det var alltså något som räknades - inte bara att det blev kraftfulla och tydliga resultat!
Läs merAlla människor vaknar inte med ett leende på läpparna. Överallt i tillvaron lurar sorgen i form av individuella motgångar och oro över samhällsproblem. Vår motståndskraft och vårt hopp håller sig krampaktigt kvar inom oss. Inte minst idag, när fortfarande krig och pandemier breder ut sig, är det lätt att känna hopplöshet, maktlöshet och uppgivenhet.
Sådana känslor är knappast hjälpsamma när det gäller vårt välmående men de kan bli det, om vi betraktar skeendet ur andra perspektiv, om vi kan förändra vårt sätt att upprätthålla vårt hopp, det som brukar beskrivas som aktivt hopp, och inte passivt. Då bli vi förmögna på flera sätt, bland annat genom att vi blir bättre rustade att stärka vår motståndskraft och både oss själva och andra till en drägligare tillvaro.
Läs merFrån och med den 1 juli i år har en beskrivning av primärvårdens grunduppdrag införts i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt denna nya lag ska regioner och kommuner erbjuda en primärvård med lätt tillgängliga interventioner för vanliga sökorsaker och förebyggande insatser utifrån befolkningens och patientens individuella behov. Det tillhör primärvårdens natur att personalen måste balansera ett populationsbaserat uppdrag för en hel befolkning med det som den enskilda patienten behöver. Balansgången är en av många särdrag på denna vårdnivå som påverkar de kuratorer, psykologer och psykoterapeuter som vi hädanefter också kallar (primärvårds)terapeuter och som har valt att arbeta på en av landets över 1000 vårdcentraler. Det påverkar inte minst den terapeutiska relation som vi ämnar belysa i denna artikel.
Läs merFöreningen finansierar som ni vet tidskriften CBT. Tidskriftens artikelförfattare ombeds skriva en förenklad sammanfattning av sina artiklar på engelska som återfinns på https://www.cognbehavther.com/. I linje med föreningens syfte att sprida forskningen kommer vissa särskilt intressanta sammanfattningar att översättas till svenska och publiceras på bloggen.
Läs merHär följer en intervju med Josefin Särnholm, leg. psykolog och med. dr., som nyligen disputerat vid Karolinska institutet med en avhandling om KBT vid förmaksflimmer. Josefins avhandling är den första i sitt slag i världen där man har provat KBT vid förmaksflimmer. Ca 300,000 svenskar lider idag av förmaksflimmer och räknas idag som en folksjukdom och behandlingar som hjälper patienterna med de psykologiska aspekterna av sjukdomen är idag en stor bristvara.
Läs merBeteendeterapeutiska föreningens vetenskapliga tidskrift Cognitive Behavior Therapy har sedan start 1972 stadigt ökat i inflytande. I år placerar sig tidskriften på plats 12 av 131 inom vetenskapliga tidskriften inom kategorin "Psychology, clinical subject category".
Vetenskapliga tidskrifter rankas genom ett mått som kallas "impact factor" - ju högre siffra, desto högre genomslag har tidskriften. I år fick tidskriften en impact factor på 5.761, en ökning från 4.413 från föregående år!
Läs merBli medlem i Beteendeterapeutiska föreningen för bara 10 kr första året!
Läs merInför detta nummer av Beteendeterapeuten fick jag frågan om jag kunde skriva något om känslor. Det som föranledde frågan var att jag under hösten 2020 höll en BTF-salong med rubriken Känslor i terapirummet. Frågan ställdes med en inramning av att andra, exempelvis inom psykiatrin, inte tror att vi inom kbt arbetar med känslor och att det är något som vi behöver ta tag i och påvisa inte stämmer.
Läs merBursell beskriver implicit bias på seminariet (se förra veckans blogginlägg) som en oavsiktlig, automatisk fördelaktig eller ofördelaktig association, attityd eller stereotyp som riktas mot en människor ur en social kategori: kön, etnicitet, eller person med funktionsnedsättning, osv. Den här biasen märks i hur personen agerar eller talar och sker oftast utan att personen har någon önskan att skada utan tvärtom menar väl. En persons implicita bias halkar fram tydligare om hen är trött eller stressad.
Läs mer
