Intervju med Liria Ortiz angående Ukraina

Liria Ortiz.

Först pandemi och nu krig vilka båda skapat stora förändringar i livet för så många. BTF har tidigare haft kontakt med Liria Ortiz, leg. Psykolog och leg. Psykoterapeut gällande hantering av oro när covid-19 var som mest aktuell och kontaktade henne angående tankar och idéer gällande hantering av oro samt eventuellt stöd till människor på flykt.

Vi har intervjuat Liria angående hur BTF:s medlemmar kan bidra till att hjälpa Ukraina och de medborgare som befinner sig på flykt. Ett första steg kan vara att engagera sig i olika intressegrupper och ett tips är att leta i sociala medier. - Det finns till exempel en grupp, psykologer för Ukraina, som jag vet om, säger Liria Ortiz. Men det finns säkerligen också både lokala, nationella och internationella grupper för såväl olika ämnen som yrkeskategorier.

Ett annat konkret sätt som medlemmar kan bidra med är att erbjuda samtalsstöd eller psykoterapi till drabbade. Livet kan bli mycket annorlunda i ett främmande land. Samtal kring hur det är att leva i ett nytt land, vilka psykologiska reaktioner kan man förvänta om man varit med om att behöva fly. Att vara på flykt oavsett anledning kan innebära en hel del väntan och tristess, även oro och ovisshet om när man kan återvända till hemlandet, eller en ambivalens om man ska starta ett nytt liv i ett annat land. Andra ämnen kan röra hur barnuppfostran ser ut i Sverige och hur det kan inverka på deras sätt att vara vana vid. Att möta en medmänniska i kris inom vården samt att volontärjobba utanför vården är något vi kan stötta med, enligt Liria. Som medlem kan man till exempel erbjuda ukrainska psykologer, psykoterapeuter eller någon annan yrkeskategori ett studiebesök eller volontärarbete, för att bidra med en distraktion från oron. Detta kan också göra att en nyanländ person får en inblick i hur till exempel kbt-psykologer/psykoterapeuter arbetar eller vården fungerar i Sverige.

Liria säger - Det är viktigt att tänka utanför KBT-boxen, särskilt när det är oklart hur ukrainska psykologer arbetar och vilken psykoterapimetod som är vanligast där. Till hjälp finns tolkresurser och även information på ukrainska på Socialstyrelsens hemsida.

Vi kom in på detta med medlemmar som är verksamma kliniskt, och om det medför att det är något särskilt de bör tänka på under legitimationsansvar och landade i att det finns ingen tydlig definition eller gränsdragning mellan stödjande samtal och psykologisk behandling. Men som förespråkare av KBT förordar Liria att man ska använda evidensbaserade metoder. - Stödjande samtal och så kallad debriefing efter att ha genomlevt en traumatisk upplevelse saknar vetenskapligt stöd, säger Liria. Vid behandling gäller det att vara noggrann att följa regelverk, till exempel att journalföring alltid är obligatoriskt för legitimerade behandlare.

Barn är såklart också oroliga över läget och många föräldrar undrar hur de ska hantera sina barns oro. Här anser Liria att vi inte ska undvika frågan och vi ska självklart låta barnen prata till punkt. Man kan använda serier eller seriefigurer som ett verktyg i samtalet, något som de kan relatera till och göra begripligt för barnen det som händer nu. Ett annat tips är att låta barnen göra något för att hjälpa ett annat barn, att bidra ger en enorm kraft.

Det är alltid välkommet med mer forskning på ämnet då sannolikheten att världen kommer fortsätta att drabbas av krig och katastrofer samt leda till fler människor på flykt. Liria uppmuntrar till fortsatt forskning för att kunna identifiera hur vi på bästa sätt möter dessa människor nu och i framtiden och hittar de bästa evidensbaserade metoderna. Visst vore det fint om någon/några av BTFs medlemmar var den del av det utvecklingsarbetet!