Policydokument för Beteendeterapeutiska föreningen
Detta är policydokument i enlighet med §9 i Beteendeterapeutiska föreningens stadgar.
Beteendeterapi
Beteendeterapins historiska ursprung är inlärningspsykologi och genom åren har inflytande från andra vetenskapliga områden varit tydliga. Det kanske tydligaste exemplet är det kunskapsfält som sammanfattas under begreppet kognition. Den behandlingsmodell som ofta även kallas kognitiv terapi har inkorporerats i beteendeterapin och samlingsnamnet kognitiv beteendeterapi eller KBT är nu gängse. BTF ser denna samling av behandlingsmodeller som en del avbeteendeterapin.
Samma inkluderande hållning kan även gälla andra kunskapsfält, såsom exempelvis socialpsykologi, organisationspsykologi, affektpsykologi samt evolutionspsykologi. I allt sådant inkluderande av kunskap vill BTF betona vikten av att inkluderade behandlingsmodeller har empiriskt stöd och grundas på vederhäftig grundforskning.
Styrelsens syn på ändamål med föreningen
Enligt sina stadgar ska föreningen på olika vis verka för beteendeterapi och det ska ske genom att föreningen utgör ett sammanhang där medlemmar får tillgång till utbyte med kollegor samt aktuell kunskap om beteendeterapi. I tillägg till behandling vill föreningen främja forskning och utbildning.
Forskning
En central uppgift för styrelsen är att arbeta för fortsatt utveckling av vår tidskrift, Cognitive Behaviour Therapy. Styrelsen vill dessutom främja kliniknära forskning och mer omfattande forskningsprojekt genom att sammanföra olika aktörer samt uppmuntra till föreläsningar med fokus på sådan forskning.
Utbildning
Att ordna årskongress och även andra föreläsningar (såsom BTF-salonger) är en viktig del av styrelsens utbildningsåtaganden. Styrelsen vill även verka för att redan utbildade medlemmar ska kunna få tillgång till fortsatt utbildning, för uppdatering och fördjupning. Vad gäller utbildningsmarknaden i beteendeterapi mer generellt, vill styrelsen verka för att olika riktlinjer och praktiska förutsättningar gäller för:
Legitimerande psykoterapeututbildning. Styrelsen ska verka för att beteendeterapin har en fortsatt stark ställning inom ramen för de utbildningar som drivs av universitet och högskola.
Grundläggande psykoterapiutbildningar vars främsta syfte är att ge behörighet till att senare söka legitimationsgrundande psykoterapeututbildning. Styrelsens hållning är att universitet och högskolor, via sina behörighetskrav för antagande till legitimerande utbildning, bör styra kursplaner och säkra kvaliteten av den grundläggande utbildningen. De behörighetskrav som universiteten fastställer ska således utgöra riktlinjer för kursplaner vid grundläggande psykoterapiutbildningar med beteendeterapeutisk inriktning.
Vidareutbildning för yrkesgrupper som kan tillämpa beteendeterapeutiska principer inom ramen för sitt yrkesutövande, men som inte ger behörighet att söka psykoterapeututbildning. Styrelsens hållning är att dessa vidareutbildningar kan ha olika omfattning och innehåll och anpassas till de olika verksamhetsområden som finns.
Handledning
Någon form av standardisering av handledarutbildning är önskvärd. I likhet med grundläggande psykoterapiutbildning bör detta hanteras på myndighets- eller högskolenivå.
Medlemsnytta
I arbetet med att föreningen ska utgöra ett kreativt socialt sammanhang, där medlemmar kan utvecklas vad gäller såväl praktisk som teoretisk kunskap i beteendeterapi, vill styrelsen fortsatt verka för utveckling av följande områden:
Vidmakthållande och utveckling av kvalitén av föreningens två tidskrifter: Beteendeterapeuten och Cognitive Behaviour Therapy
Tillgång till stödjande funktioner via internet, såsom föreningens hemsida, möjlighet att söka behandlare/handledare/personer med speciell kompetens samt interaktion med andra medlemmar via KBT-listan.
Studentarbete. Arbete med att intressera studenter på olika utbildningar för beteendeterapi ska dels ha funktionen att sprida information, dels att rekrytera nya medlemmar till föreningen.
Arbete i relation till opinion och massmedia, för att synliggöra det beteendeterapeutiska perspektivet och betona vikten av vetenskapligt stöd för psykologiska interventioner.
Samarbete mellan styrelsen och föreningens medlemmar, till exempel genom att involvera medlemmar i styrelsens arbete med vissa frågor via arbetsgrupper.
Samarbete med andra föreningar med gemensamma intressen, såsom EABCT, sfKBT WCCBT, SWABA, DBT-Sverige och ACBS-Sweden