Begreppet Implicit Bias - kanske ”The bias of crowds”
Text: Charlotte Akterin
Bursell beskriver implicit bias på seminariet (se förra veckans blogginlägg) som en oavsiktlig, automatisk fördelaktig eller ofördelaktig association, attityd eller stereotyp som riktas mot en människor ur en social kategori: kön, etnicitet, eller person med funktionsnedsättning, osv. Den här biasen märks i hur personen agerar eller talar och sker oftast utan att personen har någon önskan att skada utan tvärtom menar väl. En persons implicita bias halkar fram tydligare om hen är trött eller stressad.
Det är inte lätt att sammanfatta den akademiska diskussionen runt Implicit Bias begreppet. Det gäller kanske att inte för snabbt låsa sig vid en förklaringsmodell. Framförallt handlar den akademiska dialogen om försök att koppla samman implicit bias med institutionell och strukturell diskriminering samt hitta sätt att förstå hur implicit bias ska mätas och de problem som uppstår med de mätmetoder som man har idag.
Payne,B.K.,Vuletich,H.A.,Lundberg,K.B., (2017) lägger fram sin teori om ”The bias of crowds” som försöker knyta ihop de spretiga fynden. Ett sådant spretigt fynd är att Implicit bias visar stora och stabila effekter när det mäts på gruppnivå med till exempel IAT. Det är däremot en stor instabilitet vid test/retest försök på samma person. Det verkar som att det går att uttala sig om implicit bias i en grupp som till exempel en skolklass eller en delstat. Då är måttet stabilt för gruppen över tid. Inom gruppen kan däremot den som skattar högt på det första testet skatta lågt på nästa.
Intressant är också att implicit bias går att visa även på mycket små barn, även det är stabilt kopplat till gruppen, men test/retest är inte heller där stabilt på individnivå. Samma sak gäller kopplingen mellan implicit bias och diskriminerande beteende. Det går att visa på gruppnivå men inte på individnivå. Payne,B.K.,Vuletich,H.A.,Lundberg,K.B., (2017) diskuterar detta utifrån hur sannolikt det är att hjärnan gör en viss information tillgänglig i en viss situation (concept accessibility). Det skulle till exempel kunna vara så att begreppet svart man = farlig görs tillgänglig i en mörk gränd men inte om du möter samma man i en bokhandel. Så även om biasen förändras beroende på omständigheter hos en individ så går det ändå att tydligt och stabilt att se en trend i till exempel en delstat och även koppla detta till förekomsten av mer diskriminerande beteende i den delstaten.
Brownstein, M., Madva,A., Gawronski,B., (2020) försöker med hjälp av tillgängliga metaanalyser på området sammanfatta var kunskapsläget befinner sig om begreppet implicit bias och om/hur den går att mäta via test som till exempel IAT (se faktaruta). Artikeln sätter begreppet i relation till hela det socialpsykologiska forskningsfältet om attityder och försöker besvara frågan om vad vi vet idag om relationen mellan en persons implicita bias och explicita diskriminerande handlingar och framförallt hur dessa fenomen går att mäta. Artikeln förklarar på ett tillgängligt sätt vetenskapsteoretiska komplikationer och är tack vare sitt okomplicerade språk och många tydliga exempel rolig att läsa. Rekommenderas för den som är intresserad av att veta mer.
Begreppet implicit bias kritiseras främst av två anledningar, dels för att det inte är tillräckligt fastställt att mått på hög grad av implicita fördomar predicerar fördomsfullt beteende hos en individ och dels för att mätinstrument som IAT är instabila på individnivå, dvs en individs testresultat på test som IAT inte är stabila över tid (test/retest). Brownstein,M., Madva,A., Gawronski,B., (2020) jämför med attitydforskning och menar att det är att förvänta att det är svårt att predicera komplexa beteenden. Lägre grad av precision i prediktioner är att vänta i mer komplexa och mindre kontrollerade system. Om man lutar sig mot erfarenhet från attitydforskning bör frågan inte vara om attityder predicerar beteende utan när attityder predicerar beteende.
En person som har en positiv attityd till varm korv har en disposition för att vilja konsumera korv men om det resulterar i ett korvätande beteende beror på faktorer som huruvida ätandet krockar med en överordnad moralisk attityd eller bantning eller om det finns andra alternativ tillgängliga eller huruvida personen redan är mätt osv. Om studier inriktade på individer inte identifierar och kontrollerar för sådana faktorer är svaga samband att förvänta. Samband som i mer specifika situationer är starkare. Faktorer som är av betydelse här är den individuella fp’s grad av motivation och förmåga (arbetsminne/impulskontroll) och huruvida den studerade specifika implicita biasen hos fp är direkt kopplad till det specifika studerade beteendet. En bias skulle i så fall inte slå generellt utan mer vara en bias mot vissa grupper i vissa situationer.
Vågar du testa din implicta bias?
https://implicit.harvard.edu/implicit/user/agg/blindspot/indexrk.htm
Var bara medveten om kritiken mot IAT och att testet kanske inte riktigt håller vad det lovar på indivitnivå.
Implicit Association Test (IAT) är datorbaserat och låter testpersonen snabbt kategorisera två begrepp med ett attribut. Som ett exempel på den IAT som undersöker bias för kön, får fp para samman man - kvinna med attributet logisk. När fp responderar snabbare (lättare att snabbt para ihop) tolkas detta som starkare associerat i minnet än när det går långsammare och fp har lite svårare att para ihop. Komplicerande är att en person som uppmäter höga poäng på ett implicit bias-test kanske inte diskriminerar medan en person som får låga poäng kan diskriminera. En person kan också for olika testpoäng vid olika tillfällen. (Payne et. al., 2017)
Däremot är IAT användbart på gruppnivå. Det går att uttlala sig om bias i en grupp utifrån IAT på ett stabilt sätt. Stor uppmärksamhet har den experimentella forskningen fått om så kallad shooter bias. Både poliser och icke-poliser trycker lättare på avtryckaren om det är en svart person som håller i ett ofarligt föremål.
Vetenskapliga artiklar, lättlästa lästips samt referenser utöver seminariet
Artiklarna utgår från olika perspektiv och ståndpunkter i Implicit bias-frågan.
Bernt-Rasmussen,K.(2018, 22 nov) Människans mörka materia-så styrs vi av implicit bias hämtad 2019-09-30, från https://dagensarena.se/essa/manniskans-morka materia-sa-styrs-vi-av-implicit-bias/
Brandenburg,D. (2016) Implicit attitudes and the social capacity for free will. Philosophical psychology 29 (8) 1215-1228
Bursell, M. (2012) Ethnic Discrimination, Name Change and Labor Market Inequality (Doktorsavhandling, Stockholms Universitet)
Brownstein, M., Madva,A., Gawronski,B., (2020) Understanding implicit bias: Putting the criticism into perspective. Pacific Philosophical Quarerly, 101, 276-307
Devine, G.P., Forscher, P.S., Austin, A.J., Cox, W.T. (2012) Long-term reduction in implicit race bias: A prejudice habit-breaking intervention. Journal of Experimental Social Psychology, 48, 1267-1278 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022103112001369
Elfving, K. (2020, 5 okt). Varje dag är en dag du kan utsättas för rasism. Svenska Dagbladet, s.16 Elfving, K. (2020, 3 okt) Ständig oro för rasism tär på svenskars psyke. Svenska Dagbladet, www. svd.se
Forscher, P. S., Lai, C. K., Axt, J. R., Ebersole, C. R., Herman, M., Devine, P. G., & Nosek, B. A. (2019). A meta-analysis of procedures to change implicit measures. Journal of Personality and Social Psychology, 117(3), 522–559. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1037/pspa0000160
Hall,W.J, Chapman,M.,Lee,K.M.,Merino,Y.M.,Thomas,T.W.,Payne,K.,Eng,E.,Day,S.H., Coyne-Beasley,T.(2015) Implicit racial/Ethnic Bias Among Health Care Professionals and Its Influence on Health Care outcomes: A systematic Review. American Journal of Public Health. vol 105 No 12
Hook, J. N., Farrell, J. E., Davis, D. E., DeBlaere, C., Van Tongeren, D. R., & Utsey, S. O. (2016). Cultural humility and racial microaggressions in counseling. Journal of Counseling Psychology, 63(3), 269–277. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1037/cou0000114
Kahneman, D. (2011) Tänka snabbt och långsamt. Volante. Stockholm
Payne, B. K., Vuletich, H. A., & Lundberg, K. B. (2017). The Bias of Crowds: How Implicit Bias Bridges Personal and Systemic Prejudice. Psychological Inquiry, 28(4), 233–248. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1080/1047840X.2017.1335568
Wing Sue,D.(red).(2010) Microagressions and Marginality, Manifestations, Dynamics and Impact, Hoboken, New Jersey
Detta är en artikel ursprungligen publicerad i nr 4 av Beteendeterapeuten, december 2020.