Konsten att gnälla (och att sluta med det) – Stoppa gnäll med Liria Ortiz

Liria Ortiz, leg. psykolog och föreläsare.

Gnäll i vår omgivning

Hur man ska parera gnälliga familjemedlemmar, vänner och bekanta är en återkommande undran i tidningarnas frågespalter. Det kan vara den åldrade föräldern som vid varje telefonsamtal med barnen beklagar sig över att ingen hälsar på. Det kan vara en nitisk granne som aldrig missar ett tillfälle att påpeka hur illa de övriga i bostadsrättsföreningen sköter sig. Eller så är det vi själva som återkommande gnäller över våra egna begångna vardagsmisstag.

Gnäll är en del av vardagen och många ägnar sig åt det utan att reflektera över varför. Samtidigt visar forskning att gnäll ökar våra stressnivåer, minskar kreativiteten och gör oss blinda för möjliga lösningar. Studier visar till och med att upprepat gnällande ger skador på hjärnan och orsakar cellförluster i den del av hjärnan vi använder för att lösa problem. Inte bara den som själv gnäller riskerar hjärnskador, utan även alla som tvingas lyssna på alltför mycket gnäll. 

Vad kan du förvänta dig av den här artikeln?

Vi har med andra ord mycket att vinna på att förstå vårt gnällande, eller att minska andras och eget gnällande. Syftet med den här artikeln är att i första hand hjälpa dig att minska ditt eget gnäll. Ett annat syfte är att visa strategier för att kunna hjälpa människor omkring dig att gnälla mindre, och istället bli mer konstruktiva.  

När är det inte gnäll?

Att kämpa för de egna eller andras rättigheter eller orättvisor i samhället är inte gnäll. 

Vad är gnäll?

Gnäll är ett upprepat klagande med fokus på missnöje, hinder och problem istället för lösningar. Vi kan både gnälla högt inför andra och tyst inombords, ofta på oss själva: ”Att jag aldrig lyckas göra någonting rätt!”. Ibland behöver vi gnälla ett tag för att bli uppmärksamma på något som är problematiskt, eller för att skapa samsyn med exempelvis kollegor om att en fråga skulle behöva lösas gemensamt. Sådant gnäll har en viktig funktion. 

Den mer destruktiva varianten av gnäll utmärker sig istället genom att aldrig resultera i handling. Vi fastnar i att gnälla på vad som inte fungerar och hur det borde vara istället. Vi luras av vår hjärna, som tolkar gnället som att vi faktiskt gör något åt det som oroar oss. Det ger en tillfällig lindring trots att källan till oron aldrig blir mål för någon verklig förändring. 

Gnällandet kan också ha sitt ursprung i att vi inte vet hur vi ska lösa ett problem, inte orkar ta tag i det eller helt enkelt att vi vill skylla ifrån oss på någon annan och slippa ta ansvar själva. Vi kanske stannar år efter år på en arbetsplats trots att vi vantrivs och försvarar agerandet genom att lägga skulden på andra.

Gnäll är ett inlärt beteende

Ingen föds gnällig; gnäll är ett inlärt beteende som går att förändra. Ofta hänger gnäll ihop med en känsla av maktlöshet. Ibland används det också som en nedlåtande benämning på rättmätig kritik. I ett förhållande kan den ena parten få höra att hen är gnällig och tjatig, trots att det handlar om seriöst menade försök att nå fram till den andra med sina önskningar och behov. Likaså kan det vara med några chefer.  

Ska man ska inte få kritisera när något är dåligt?

Jo! Att kämpa för sin sak, försvara sina rättigheter eller på ett konstruktivt sätt påtala när saker inte fungerar är inte samma sak som gnäll. Vid konstruktiv kritik finns det ett tydligt mål. Man beskriver problemet och försöker komma med förslag på hur det kan lösas. I den konstruktiva kritiken finns en vilja att nå ömsesidig förståelse och att faktiskt få igenom en förändring. Skillnaden i inställning gör att kritiken tas på större allvar än gnäll. Samtidigt innebär den konstruktiva kritiken ett större eget ansvar när det gäller att föreslå möjliga lösningar. Med gnäll slipper vi det ansvaret.

Skillnaden mellan gnäll och att sörja eller bearbeta en förlust

Gnäll är inte heller samma sak som att sörja eller bearbeta en förlust. Ibland behöver vi också lätta på trycket av andra anledningar. Det är när vi inte kommer vidare utan fastnar i ett resultatlöst klagande över lång tid som gnället blir problematiskt. Då kan det vara läge att uppmärksamma beteendet och försöka göra något åt det. 

Varför gnäller vi då?

Maktlöshet. Gnäll hänger ofta ihop med en upplevd eller verklig maktlöshet, där gnället blir en ersättning för riktig problemlösning. Vi kanske känner att vi saknar både förmåga och strategier för att lösa situationen som skapar missnöje, och då blir gnället den enda kvarvarande ventilen för att hantera läget. 

Svårigheter att uttrycka sina behov.  Ibland har gnäll sin grund i svårigheter att uttrycka sina behov på ett tydligt sätt, av rädsla för att bli avvisad eller hamna i en konflikt. 

Framhäva sig själv. Att gnälla kan också ha som funktion och fungera som ett sätt att framhäva sig själv som bättre än andra, genom att ständigt påtala hur dåliga andra människor är på olika saker. Underförstått: den som gnäller är bättre eller skulle göra saker och ting mycket bättre. 

Ett socialt kitt. Gnäll kan också vara ett socialt kitt, något som stärker vänskap och binder samman en grupp. Genom att smågnälla tillsammans med andra i en grupp stärks gemenskapen och vi kan rentav bli lite upplivade av att märka hur de andra irriterar sig på samma saker som vi själva – omorganisationen, det nya tidrapporteringssystemet eller ledningens verklighetsfrånvända visioner. När man träffar en ny person kan gnället vara ett praktiskt sätt att hitta något gemensamt att prata om. Likaså kan det vara skönt att gnälla med en vän över livets besvärligheter. 

Gnäll och hjärna

Gnäll drar på kort sikt igång hjärnans belöningssystem vilket får oss att må bra. Det känns skönt att gnälla! Men på längre sikt riskerar det upprepande klagandet att få negativa effekter. 

Påverkar gnället våra relationer?

Att gnälla lite tillsammans kan vara ett effektivt socialt smörjmedel. Men den som tvingas lyssna på återkommande, ältande gnäll från sin omgivning kan bli frustrerad och dränerad på energi. Det vet alla som har en gnällig släkting, vän, kompis eller kollega i sin närhet. Det kan kännas svårt att veta hur man ska hantera personen när hen drar igång. Risken är att människor runt gnällaren börjar dra sig undan och undvika den som ständigt klagar, vilket förstås försämrar möjligheterna till goda relationer. 

Gnällkulturen på jobbet

Mycket gnäll på jobbet riskerar att utvecklas till en gnällkultur som tar över hela arbetsplatsen. Den som behöver utstå mycket gnäll börjar snart gnälla själv och beteendet sprider sig snabbt. Ofta går orsaken att finna i ett otydligt ledarskap, många omorganisationer eller andra faktorer som skapar osäkerhet bland medarbetarna. När de inte kan uttrycka oro och irritation öppet kommer det istället ut som gnäll. Den gnälliga jargongen skapar lätt dålig stämning, irritation och ineffektivitet. Större och viktigare problem överskuggas av det som gnället handlar om och organisationen blir trögarbetad.

Gnäll som misstolkas

Ibland misstolkar vi det en kollega eller vän säger som gnäll. Det kan röra sig om verkliga uttryck för sorg, besvikelse eller upplevelser av att inte ha blivit lyssnad på. Kanske är det inte gnäll utan konstruktiv kritik. Därför behöver vi alltid lyssna ordentligt på det andra har att säga innan vi drar några slutsatser. Min rekommendation är att behandla den personen som gnäller som om det varit en missnöjd kund.  

Vem riskerar att fastna i gnällfällan?

Risken för att fastna i gnäll är störst hos personer som har låg tilltro till sin egen förmåga att lösa de problem som orsakar missnöjet och irritationen. De kanske känner besvikelse över hur livet, karriären, föräldraskapet eller äktenskapet blivit och förstår inte hur något skulle kunna bli bättre. Det kan finnas en maktlöshet i grunden, upplevd eller verklig. Personer som fastnat i gnällfällan har också ofta svårt att uttrycka sina egna behov på ett tydligt sätt. Den gnällande personen kan sakna goda erfarenheter av att bli ordentligt lyssnad på och förstådd.

Gnäll och ältande

Ett upprepat gnällande kan likställas med ältande: att gång på gång återkomma till tidigare oförrätter och kränkningar, misslyckanden eller besvikelser. Funktionen med ältandet är att hålla fast vid missnöjet, vilket i sin tur kan bero på att man vill undvika att bli besviken. Positiva förväntningar upplevs som för riskabla. En skillnad är oftast att ältande brukar vara kring ett tema som man återkommer till, gnällande brukar handla om många olika ämnen och teman. 

Vilka är de vanligaste felen vi gör när vi försöker hantera andras gnäll?

Gnäll visar på frustration över att något inte är som det ska. Gnällande på en arbetsplats kan vara ett tecken på brister i organisationen eller i ledarskapet, som gör att åsikter inte tas till vara på ett bra sätt. Att införa förbud mot gnäll är därför en mycket dålig idé som rentav kan ha motsatt effekt. Medarbetarna hamnar lätt i en defensiv position och då förstärks gnället.

En annan dålig idé är att försöka bevisa för en gnällande person att hen har fel i sak. Det skapar motstånd hos den som gnäller, eftersom hen inte känner sig lyssnad på. Ofta slutar det bara med att gnällaren fortsätter yttra sitt missnöje hos någon annan i hopp om att någonstans bli förstådd och få medhåll. Liknande mekanismer gör att det inte heller fungerar att slå dövörat till och ignorera gnället, eller isolera gnällaren.

Ytterligare en taktik som är dömd att misslyckas är att bara hålla med och instämma i gnället. Då får den som gnäller vatten på sin kvarn och klagandet ökar i styrka. Att gång på gång lyssna på någon annans gnäll kan skapa stor frustration, och då kan det vara lockande att ge utlopp för känslorna genom en utskällning. Risken är dock att det upplevs som kränkande av den som blir utskälld, vilket knappast leder till någon långvarig förbättring. 

Vilka vinster finns det med att gnälla mindre?

Forskning visar att gnäll ökar stressnivåerna, hämmar kreativiteten och i förlängningen gör oss olyckliga. Det finns dessutom studier som visar att upprepat gnällande över längre tid ger skador på hjärnan. Gnället gör att celler dör i den del av hjärnan vi använder för att lösa problem. Och det är inte bara gnällaren som riskerar hjärnskador, utan även den som tvingas lyssna. Det finns med andra ord påtagliga risker med stora mängder gnäll. 

Genom att minska gnällandet värnar vi både våra egna och andras hjärnor, och driver inte upp nivåerna av stresshormoner i onödan. Om vi blir uppmärksamma på varför vi gnäller kan vi också lättare göra något åt det som oroar och irriterar oss. Istället för att fastna i att gnälla kring sådant vi inte trivs med kan vi förtydliga hur vi verkligen vill ha det och vad som skulle kunna ta oss dit. På en arbetsplats blir stämningen och arbetslusten bättre när gnället minskar. Det blir lättare att få igenom positiva förändringar och fokus kan riktas mot de viktiga problemen istället för klagandet.

Minskat gnäll öppnar upp för konkreta förändringar, optimism och en tro på att saker kan förändras till det bättre. Vi mår bättre, känner oss lugnare och livet blir lite lättare att leva. 

Hur kan du göra för att minska andras och eget gnällande?

Bli uppmärksam på funktionen av din och andras gnäll. Skapa motivation och använd dig av olika strategier för att hjälpa dig själv och andra – vännen, kollegan, släktingen, partnern – att ta steget ur gnällfällan. 

Konsten att gnälla, eller att minska andras och eget gnällande vänder sig till alla som vill bli mer medvetna om sitt eget gnällbeteende eller som är nyfikna på hur man kan hjälpa till att minska andras ältande gnäll. Du kanske har en vän som varje gång ni ses klagar över sin sambo, men ändå fortsätter relationen år efter år. Kanske kan du inte gå och hämta en kopp kaffe på jobbet utan att sökas upp av kollegor som med cyniskt tonfall ondgör sig över allt från strulande teknik till galna projektledare. Eller så är du själv en chef som inte kan låta bli att pysa ut irritation över dina medarbetare så fort du träffar någon annan i ledningsgruppen.

Att gnälla är naturligt – men det går också att påverka, med rätt kunskap och metoder. Konsten att gnälla, eller att minska andras och eget gnällande kan hjälpa dig som vän, kollega, chef, familjemedlem eller smågnällande privatperson.

För referenslista eller föreläsningar maila: liria.ortiz@gmail.com

Vill du läsa mer kan du köpa boken “Konsten att gnälla: Stoppa gnäll – hos andra och dig själv” av Liria Ortiz. Boken finns på nätbokhandlarna Adlibris och Bokus.