Avhandling
1999-2022
2022
Matilda Berg
Matilda Berg har författat avhandlingen “Just know it: The role of explicit knowledge in internet-based cognitive behaviour therapy for adolescents”. Dynamiken mellan att veta och att göra är ett centralt tema inom kognitiv beteendeterapeutisk forskning och kliniskt patientarbete. Psykoedukation är en grundläggande intervention inom KBT för depression samtidigt som man betonar att förståelse av problemen inte automatiskt leder till minskade besvär.
Matilda Berg har i sitt avhandlingsarbete undersökt sambanden mellan hur patienters kunskap om depression och dess behandling förändras i samband med behandling och hur kunskap hänger samman med symtomutveckling över tid. Matilda Berg visar att kunskapen visserligen ökar under behandling men att sambanden med utfall är komplexa och inte helt entydiga. Genom sin forskning har hon belyst ett viktigt område inom Kognitiv beteendeterapi som har både teoretisk och praktiska implikationer. Avhandlingen präglas av hög kvalitet och ett patientnära fokus som ligger i linje med BTF:s främjande av empiriskt förankrad psykoterapi.
2021
Erik Forsell
Erik Forsell har författat avhandlingen "Adaptive Treatment Strategies in Internet-delivered Cognitive Behavior Therapy: Predicting and avoiding treatment failures". Att förutsäga vilka individer som kommer att få ett lyckat utfall efter psykologisk behandling med KBT är svårt men Erik Forsells avhandling visar på att data från behandlingens första veckor kan leda till förutsägelser som är kliniskt användbara och kan förhindra behandlingsmisslyckanden. Avhandlingens delarbeten har rönt stor uppmärksamhet och publicerats i prestige-tidskrifter som Journal of Clinical and Consulting Psychology och American Journal of Psychiatry. Avhandlingen präglas av hög kvalitet i valda metoder och avhandlar ett område som är relevant och viktigt inte bara teoretiskt utan även i konkret kliniskt arbete med KBT.
2020
Maria Hedman Lagerlöf
Maria Hedman Lagerlöf har med sin avhandling Getting Close With Discomfort – Exposure therapy for fibromyalgia bidragit med ett stort kunskapslyft för patienter med fibromyalgi, för vilka det tidigare inte funnits några vare sig psykologiska eller farmakologiska behandlingar med tillräckliga resultateffekter. Hennes forskning är gediget grundad i beteendeterapeutiska principer och lyfter fram vikten av systematisk exponering också för patienter med primärt somatiska symptom. Avhandlingen är ett nöje att läsa och inspirerar både till fortsatt forskning och förändrad klinisk praxis.
2019
SIGRID SALOMONSSON
Hur känns det att vinna priset för bästa doktorsavhandling?
Jag blev otroligt glad och stolt! Det är så många års hårt arbete bakom en avhandling, mitt eget men också så många kollegor och patienter som verkligen ansträngt sig. Man grottar ner sig så mycket i sin forskning. Att få ett pris visar att det vi gjort också är intressant för andra, vilket känns fantastiskt!
Vilket är det viktigaste fyndet i din avhandling?
Att psykologisk behandling är effektiv också när det erbjuds reguljärt i primärvården. Vi har också visat att stegvis vård kan vara ett resurseffektivt sätt att erbjuda behandling, att stress och utmattning tycks kunna behandlas effektivt med KBT, samt att sjukskrivning minskar efter behandling men det är inte klarlagt om någon särskild behandling kan minska sjukskrivning mer än andra.
På vilket sätt hoppas du att din forskning kommer till nytta?
Jag hoppas att forskningen ska vara ett stöd för att satsa på psykoterapi i vården. Vi vet nu så mycket om behandlingar som fungerar att det viktigaste är att dessa behandlingar blir tillgängliga för patienter i stor skala.
2018
Kristofer Vernmark
Therapeutic alliance and different treatment formats when delivering internet-based CBT for depression
En välskriven avhandling av god kvalitet som belyser viktiga frågor kring hur olika förmedlingssätt av psykologisk behandling för depression påverkar behandlingsutfall och terapeutisk allians. Avhandlingen förmedlas dessutom av författaren på ett elegant sätt som gör det lätt för läsaren att skapa: 1) en relation till författaren (Bond), 2) konsensus gällande det specifika ämnet som avhandlingen tar upp (Task), och 3) en ömsesidig överenskommelse om avhandlingens övergripande syfte (Goal).
2017
Kerstin Blom
Guided internet-based treatment for insomnia and depression, Institutionen för klinisk neurovetenskap
Kerstins arbete är ett oerhört viktigt bidrag till forskningen om komorbida hälsopsykologiska problem generellt, och kopplingen mellan insomni och depression specifikt särskilt med tanke på att den ifrågasätter nuvarande paradigm och praxis i behandling av dessa tillstånd. Det är en avhandling med hög kvalitet. Med två RCT, en uppföljningsstudie och en kvalitativ studie leder avhandlingen till ett signifikant bidrag till kunskapsbasen. Kerstins avhandling ökar fokus på vikten av behandling av insomni när komorbida besvär föreligger.
2015
Erik Andersson
Enhancing cognitive-behavior therapy in the treatment of obsessive-compulsive disorder
Årets pris för bästa doktorsavhandling går till en avhandling från Karolinska Institutet. Avhandlingen består av fyra behandlingsstudier med huvudsakligt syfte att förbättra redan existerande KBT-behandlingar vid tvångssyndrom.
Inom ramen för denna avhandling testar pristagaren flera olika slags behandlingar (Internetförmedlad KBT, boosterpogram för att förbättra långtidsutfallet, läkemedlet D-Cykloserin för att förbättra utsläckningsprocessen av exponering) och han har även adderat en mediationsstudie där han undersöker huruvida kognitiva interventioner medierar behandlingsutfallet.
Arbetet har lyfts fram som bland det bästa som gjorts inom fältet OCD. Eller som professor Sabine Wilhelm avslutade opponeringen med att säga ”this is by far the best thesis I've ever read!”.
2014
Lise Bergman Nordgren
Individually tailored Internet-based cognitive behavioural therapy for anxiety disorders, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet
Den nominerade är väl värd att belöna som bästa doktorsavhandling om beteendeterapi (KBT) både för det gedigna arbetet att rekrytera klienter i vanliga kliniska miljöer men också för de innovativa inslagen (alliansforskning, skräddarsydd behandling samt hälsoekonomiska aspekter på Internet-KBT) och för en kappa som tydligt tar sitt avstamp i ett inlärningspsykologiskt perspektiv.
2013
Therese Anderbro
Behavior change intervention and fear of hypoglycemia in type 1 diabetes, Institutionen för kliniska vetenskaper
Diabetes är en komplex livslång sjukdom som till stor del ska hanteras av personen själv genom dagliga ställningstaganden kring egenvård. Det handlar om att göra medvetna val om mat, motion, egenmätning av blodsocker, att injicera insulin och att anpassa doserna efter olika aktiviteter, allt för att undvika livshotande akuta komplikationer till följd av för höga eller låga blodsockervärden. Det handlar också om att undvika risken för långsiktiga komplikationer i form av följdsjukdomar. Beteendet och egenvårdsaktiviteterna har därför avgörande betydelse vid diabetes.
Det är välkänt att psykologiska aspekter har betydelse för metabol kontroll och välbefinnande hos personer med diabetes. Studier tyder på att området är eftersatt när det gäller att erbjuda stöd och behandling för dessa problem, något som har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren. I nationella riktlinjer för diabetesvården uppmanas till fortsatt forskning som bygger på KBT, då metoden är otillräckligt utvärderad inom fältet. Therese Anderbros avhandling är nydanande och mycket angelägen inom diabetesområdet. Den fokuserar på beteendemässiga problem och hinder för glykemisk kontroll. Särskilt berörs rädsla för hypoglykemi, något som ofta innebär ett stort hinder och allvarliga konsekvenser för dem som berörs. Therese har genom sin forskning utvecklat och modifierat ett amerikanskt mätinstrument för att kunna bedöma rädsla för hypoglykemi. Det gör det möjligt att systematiskt bedöma problemområdet i klinisk verksamhet. Therese har även kartlagt denna rädsla hos ett omfattande urval, det största hittills, av svenska kvinnor och män som lever med typ 1-diabetes. Slutligen har hon även utvärderat ett stödprogram för personer med svårkontrollerad diabetes. Programmet bygger på KBT och visade ihållande goda resultat på såväl medicinska som psykologiska variabler.
Samtliga av avhandlingens ingående studier har god vetenskaplig kvalitet. Psykometrisk testning har genomförts enligväl beprövad metod. Interventionsstudiens design omfattar golden standard för utvärdering av effekt genom randomiserat, kontrollerat förfarande. Urvalet är mycket omfattande som underlag för kartläggande av rädsla för hypoglykemi, vilket ökar extern validitet. Tre av avhandlingens studier är publicerade i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter. Therese Anderbro tillämpar KBT inom ett nytt och eftersatt fält när det gäller stöd och behandling med detta perspektiv - en avhandling med klinisk relevans samt vetenskapligt hög kvalitet.
2012
Vendela Zetterqvist
Tinnitus – an acceptance-based approach
Vendela Zetterqvist har med sin avhandling på ett högst substantiellt sätt bidragit till att öka kunskapsmassan inom två viktiga områden – behandling av tinnitus med Acceptance and Commitment Therapy (ACT) och utforskandet av de mekanismer som antas ligga bakom acceptansbaserade behandlingsmetoder. Hon har i fyra delstudier funnit goda effekter av ACT jämfört både med en väntelista och med en sedan tidigare etablerad ljudstimuleringsbehandling. Hon har dessutom med metodologisk säkerhet visat på vikten av acceptans, ”cognitive defusion” och psykologisk flexibilitet i förhållande till behandlingsframgång och långsiktig lindring av besvär. Hon förtjänar att på alla sätt uppmärksammas och hedras för sin insats
2011
Susanna Jernelöv
Stress, Sleep, and Allergy
Avhandlingen tar avstamp inom grundforskningen (vilket lämpligt nog också var en del av temat för årets kongress) för att leda vidare mot tillämpning av KBT. Områdena stress, sömn och allergi är omfattande områden som nog kan sägas vara allmängiltiga. Andelen människor med mer eller mindre svåra problem inom något av områdena är stort, och gruppen med överlappande problem inom alla dessa områden är också stor. Behandlingsforskning som innefattar patientgrupper med många komorbida besvär, är ett eftersatt område. Susannas behandlingsforskning är ett bidrag till att ändra på detta, och det gör hennes forskning generaliserbar och pragmatisk, samtidigt som de mer grundforskningsorienterade delarna i hennes avhandling bidrar till ökad förståelse av mekanismerna som ligger bakom symptom och diagnoser.
10-30% av befolkningen lider av sömnbesvär i Sverige, och ytterst få av dessa kommer i åtnjutande av KBT-behandling. Genom Susannas forskning har man kommit ett stort steg närmare att kunna tillhandahålla till evidensbaserad behandling på bred front för denna grupp, samt att våga kombinera grundforskning och pragmatisk behandlingsforskning över så breda ämnen som stress, sömn och allergi, är att överskrida ämnesgränser och bidra till samverkan mellan forskningsgrupper och till kunskapsökning med stor bredd.
I bedömargruppen fanns inga tveksamheter kring att detta var vinnaren. En av bedömarna vidtog dessutom det i sammanhanget smått radikala greppet att också lyfta in Susanna i diskussionen kring kandidater till det pedagogiska priset genom att konstatera att: ”Jernelövs pedagogiska tilltal är närmast en ledstjärna när jag tänker på hur vi kan föra ut vår kunskap.”
2010
Lena Reuterskiöld
Fears, anxieties and cognitive-behavioral treatment of specific phobias in youth
2009
Viktor Kaldo
Cognitive Behavioural Therapy as Guided Self-help to Reduce Tinnitus Distress
2005
Per Carlbring
Panic! Its Prevalence, Diagnosis and Treatment via the Internet
2004
Ulrika Thulin
Panic Disorder with Agoraphobia : Cognitive-behavioral treatment and theory
2003
Charlotta Marhold
Musculoskeletal Pain and Return to Work : A Cognitive-Behavioral Perspective
2002
Lisa Svensson
Specific phobias in children and adolescents : a cognitive-behavioral approach
2001
Elisabeth Breitholtz
A cognitive-behavioral approach to generalized anxiety disorder