Examens-uppsats
1999-2023

2023

Håkan lagerborg

Håkan Lagerberg uppvisade ett stort mått av mod i sitt examensarbete på Psykologprogrammet på SU. Han iscensatte en kurs i deliberate practice för verksamma KBT:are. Deltagarna på kursen hade alla lika lång eller längre erfarenhet av kliniskt arbete än Håkan. Majoriteten hade betydligt längre erfarenhet. I detta axlade han rollen som facilitator och handledare på ett strålande sätt. Han visade att metod kan överbrygga erfarenhet och att stringent upplagd utbildning med fokus på egen träning kan ge mer och annat än den som är uppbyggd på anekdoter och egna favoritgrepp.

Vi utbildar oss i stor utsträckning men vilken typ av utbildning ger effekt och på vad? Dessa frågor kvarstår men Håkans examensuppsats är ett steg i att veta mer. 

Lagerberg, H. (2022). Effekten av deliberate practice för terapeuter avseende patientskattad arbetsallians hos vuxna. En randomiserad kontrollerad effektstudie. Psykologexamensuppsats. Psykologiska institutionen, Stockholms  universitet.

2021

Tobias Hagberg & Patrik Manhem

Tobias Hagberg och Patrik Manhem har skrivit uppsatsen "Respekt i Kvadrat" som med randomiserad och kontrollerad studie utvärderar en nyutvecklad diagnosöverskridande KBT-intervention med konstruktiv självhävdelse som behandlingsmål. Tobias och Patrik har översatt interventionen till svenska, anpassat och utökat innehållet för digital presentation, inklusive spelat in rollspel som illustrerar viktiga moment, samt agerat behandlarstöd för behandlingsbetingelserna. Studien är välplanerad och väl utförd med transparens och med beaktande av principen om open science samtidigt som uppsatsen är mycket genomarbetat och välskriven.

2019

MARTIN SAMUELSSON OCH EMMA WAY

Hur känns det att vinna priset för årets psykologuppsats?

Det känns fantastiskt! Vi investerade mycket i det här projektet och det är kul att få ett så fint erkännande för vårt arbete. Vi blev överraskade, men såklart superglada, när vi fick beskedet.

Vad är det viktigaste fyndet i er uppsats?

Att internetbaserad parterapi kan ha god effekt för många par som upplever relationsproblem. Många drar sig för att söka parterapi eftersom det kan upplevas vara kostsamt och tidskrävande, men också skamfyllt, och då kan ett mer lättillgängligt alternativ få fler att söka hjälp. Dessutom är det många par med relationsproblem som söker sig till relationsorienterade självhjälpsböcker och workshops, vilket indikerar att det finns en efterfrågan av den här typen av interventioner. Här kan internetbaserad parterapi fylla en viktig funktion.

Vilken intervention borde alla som jobbar med par kunna och varför?

Olikheter finns inom alla par och därför finns det en poäng i att flytta fokus från att försöka lösa specifika problem till att istället hjälpa paren att förändra destruktiva interaktionsmönster. Detta uppnås bäst genom att försöka skapa ökad förståelse och acceptans inför varandras olikheter. En av de viktigaste interventionerna inom IBCT, som är den terapiform som utvärderats i vår uppsats, är empatiskt möte. Det handlar om att släppa kampen som ofta uppstår mellan individerna inom paret och istället försöka förstå den andras känslomässiga reaktion. Det viktigaste är alltså inte att ta reda på vem som gör rätt eller fel, utan snarare att förstå hur ens beteenden påverkar varandra.

2018

Amira Hentati och Frida Jönsson

Två nyanser av oro: Långtidseffekter av internetförmedlad exponering med responsprevention i förhållande till internetförmedlad stresshanteringsbehandling för oro

Nydanande forskning som är utförd på ett systematiskt sätt och med ett språk som flyter. Författarna Amira och Frida förmedlar komplexa fenomen på ett enkelt sätt utan att för den skull göra avkall på vetenskaplighet. En tydlig och välskriven studie i alla dess beståndsdelar (introduktion, metod, resultat och diskussion). Eller med andra ord: För ett ”flow” i språket som gör att man som läsare blir uppslukad av texten. Läsaren befinner sig här och nu vilket i sin tur motverkar att hen oroar sig för att inte förstå budskapet.

2017

Stefan Deak och Glenn Kristoffersson

Rädslan för det som finns och inte finns – En randomiserad kontrollerad jämförelse av utfall mellan sedvanlig ensessionsbehandling och behandling med virtuella stimuli mot spindelfobi

Deaks och Kristofferssons uppsats var teoretiskt välförankrad och mycket välskriven. Ämnet är aktuellt och kittlande och kan mycket väl vara startskottet för en ny era inom behandling av enkla fobier, på samma sätt som internetadministrerad psykologisk behandling började ta form för några årtionden sedan. En föredömlig uppsats inom KBT-området.

2016

Helena Reuterdal och Anneli Sjöberg

Minnet som svek – störning av rekonsolidering av episodiska minnen och eventuella samband med störning av rekonsolidering av betingade rädslominnen

I forskning kring psykoterapi ligger fokus oftast på effekterna dvs symtomlindring. En del studier har i och för sig ambitioner vad gäller att även öka kunskapen beträffande förändringsprocessen. Vår förståelse kring faktiska mekanismer som förklarar vad som ligger bakom en terapeutisk förändring är dock sammantaget både bristfällig och ytlig.

Helenas och Annelis uppsats utgör ett undantag i sammanhanget då den kan sägas representera ”terapeutisk grundforskning”. Vid rädslorelaterad problematik är det ofta tydligt hur känsloupplevelsen har associerats eller betingats till olika stimuli. Betingning är en form av implicit långtidsminne. Ett generellt fynd från minnesforskning är att minnen behöver konsolideras för att bli bestående. Intressant nog kan även ett bestående minne påverkas genom så kallad rekonsolidering. Ett minne som aktiveras behöver konsolideras på nytt och effekten blir nödvändigtvis inte det samma som när minnet konsoliderades för första gången. Det går dessutom att aktivt störa denna rekonsolidering vilket öppnar för möjligheten att medvetet påverka minnesbildning. Detta är intressant när man tänker t ex på behandling av PTSD.

Forskningsfältet kring störning av rekonsolidering av minnen är nytt och stora metodologiska utmaningar kvarstår. Helena och Anneli gör ett ambitiöst försök att med hjälp av ett komplicerat experiment bringa ljus kring vissa aspekter som bedöms intressanta i sammanhanget. I sin uppsats ger de först en bakgrundsbeskrivning som gör det lätt även för den oinvigde att förstå innebörden av aktuella minnesprocesser och deras relevans för terapeutisk påverkan inom rädsloområdet. Även metod- och resultatavsnitten är välskrivna och redovisningen tydlig och heltäckande. Tyvärr blir inte resultaten så klara som man hade hoppats på. Helena och Anneli diskuterar resultaten på ett moget och genomtänkt sätt så att viss kunskap ändå kan utvinnas och intressanta spår för framtida forskning föreslås.

2015

Loviisa Lundberg och Katri Frankenstein

LAURA: Kognitiv beteendeterapi för kvinnor med psykisk ohälsa till följd av en traumatisk förlossning - En randomiserad kontrollerad studie av internetadministrerad vägledd självhjälpsbehandling

Årets pris för bästa uppsats delas ut till författarna till en examensuppsats från psykologprogrammet vid Linköpings Universitet. Uppsatsen undersöker KBT för en grupp som är nästintill osynlig inom behandlingsforskningen. Nämligen kvinnor som genomgått en traumatisk förlossning. I uppsatsen utvärderas en internetadministrerad KBT under 8 veckor och 56 deltagare ingick i studien. Deltagarna randomiserades till behandlingsgrupp och kontrollgrupp. Resultaten visar på stora inomgruppseffekter för posttraumatiska symtom i behandlingsgruppen och mellangruppskillnaden var signifikant och effektstorleken stor. Uppsatsen är välskriven och bidrar med viktig kunskap på ett eftersatt område.

2013

Gustaf Brander och Per Söderholm

Tilläggsbehandling som återfallsprevention efter internetadministrerad KBT vid tvångssyndrom – en randomiserad kontrollerad studie

Tilläggsbehandling efter internetadministrerad KBT vid OCD i syfte att främja återfallsprevention har aldrig tidigare undersökts i en randomiserad kontrollerad behandlingsstudie. Livstidsprevalensen för OCD ligger på mellan 2,5 och 5 % och uppskattas av WHO utgöra den 11:e svåraste psykiska problematiken, på samma nivå som schizofreni. Grad av symtombörda vid OCD står i negativ korrelation till upplevd livskvalitet och har negativ inverkan på samtliga livsdomäner. Per och Gustaf har undersökt hur långtidseffekterna står sig ett halvår efter administrerad tilläggsbehandling jämfört med gruppen som endast erhållit ordinarie behandling och har även stått för datainsamlingen för klinikeradministrerade utfallsmått vid uppföljningen. Per och Gustaf har varit drivande från början till slut av denna ambitiösa examensuppsats.

Gustaf och Per började redan under vårterminen att göra kliniska intervjuer för OCD-patienter och har på sin fritid skapat strukturer och rutiner för bedömningar av dessa patienter. De har etablerat ett blindat bedömningssystem för att motverka forskningsjäv, såväl som utvecklat ett särskilt förfarande för att rapportera in biverkningar av KBT, något som inte alltför sällan försummas inom psykologisk forskning och som kan vara till nytta i framtiden. Gustaf och Per har under behandlingsfasen visat ypperlig klinisk kompetens med hög grad av noggrannhet, samt stor administrativ skicklighet, organisationsförmåga och uppfinningsrikedom. Arbetsinsatsen sträckte sig över närmare ett års tid och Per och Gustaf fick även uppoffra stora delar av sin fritid för projektet. Uppsatsen utgör en välskriven och koncis redogörelse för arbetet och dess resultat, innefattar avancerade statistiska metoder (mixed effects model repeated measures och binomial logistisk regressionsanalys), samt välgrundade slutsatser och diskussionspunkter.

2012

Per Andrén och Jesper Enander

Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid tvångssyndrom: en kontrollerad klinisk prövning

Per Andrén och Jesper Enander har varit drivande från början till slut i denna ambitiösa examensuppsats som är den första randomiserade kontrollerade studien av Internetförmedlad KBT vid tvångssyndrom. Tvångssyndrom har en beräknad livstidsprevalens på 2-3 procent och en i studier mycket låg rapporterad livskvalitet. Per och Jesper beskriver hur KBT är den behandlingsform som har starkast evidens, men att tillgängligheten till KBT-terapeuter i Sverige inte motsvarar efterfrågan. En fungerande KBT-behandling via det mer lättillgängliga Internetformatet vore således av stort värde för såväl drabbade individer som samhället i stort.

Per och Jesper inledde sitt arbete sommaren 2010 med att tillsammans med mig som handledare forma en projektplan för studiens genomförande med Internetpsykiatrienheten vid Huddinge sjukhus som bas. Därefter har Per och Jesper själva ansvarat för och genomfört etikansökan, marknadsföringsinsatser, bearbetat tillgänglig behandlingsmanual, producerat en fem timmar lång ljudinspelning av behandlingsmanualen, utfört screening via telefon, samlat in eftermätningsdata samt varit behandlare för hälften av behandlingsgruppens deltagare samt samtliga deltagare I kontrollgruppens vid deras efterföljande behandling sommaren 2011. Utöver detta har de medverkat vid framställandet av en forskningsartikel vilken i skrivande stund väntar på publikation.

Sammanfattningsvis sträckte sig Per och Jespers arbetsinsats över ett års tid. Uppsatsen är välskriven med en omfattande och ambitiös forskningsöversikt, avancerade statistiska metoder (mixed effects model for repeated measures) och välgrundade slutsatser. Per och Jesper betonar de möjligheter som studiens goda resultat medför. Med Internetförmedlad KBT är det möjligt att nå ut med adekvata vårdinsatser till en grupp människor som annars inte skulle få del av den behandling de behöver. Uppsatsens kvalitet, studieresultatets forskningsmässiga relevans, samt det arbete som Per och Jesper lagt ner gör de till värdiga vinnare av BTF:s pris inom kategorin examensuppsats.

2011

Teresa Michel

Upplevelser av avhopp från internetterapi - en intervjustudie med patienter från klinisk psykiatri

Teresa har med sitt forskningsprojekt ställt viktiga frågor och fått viktiga svar om hur vi kan förstå dem som ej fullföljer en behandling. Det är lätt att bli fartblind av Internetterapins segertåg idag, och då är det tur att det finns personer som Teresa som stannar upp och undersöker vad som inte fungerar samt ger förslag på hur nätbehandling kan förbättras i framtiden! Med ett varmt empatiskt förhållningssätt samt akademiskt skarpsinne har Teresa utfört ett arbete som blickar förbi effektstorlekarna och breddar vår kunskap om Internetbaserad KBT!

2010

Erik Andersson

Cost-effectiveness of an Internet-delivered cognitive-behavioral treatment for erectile dysfunction

2009

Kerstin Blom och Sara Rydh

KBT-baserad självhjälpsbehandling vid insomni - en effektstudie

2008

Jonas Hägerström och Niklas Gustavsson

2005

Anna Nylin (sedemera Martin) och Elin Wesslander

Lärarbaserade insatser för elever med ADHD/DAMP/ADD-diagnos: en randomiserad studie

2004

Anna Bennich

2003

Bella Stensnäs

2002

Åsa Larsson

2001

Per Carlbring

2000

Martin Forster och Thomas Tegenmark

Hur lärare kan hjälpa bråkiga och utstötta barn. En vetenskapligt prövad metod