Schizofreni (återkommande psykoser)

En psykos karakteriseras av en period av tankestörningar, hallucinationer och vanföreställningar. Vid återkommande psykoser är den vanligaste diagnosen schizofreni. Symptomen vid schizofreni påverkas i hög grad av sociala och psykologiska faktorer även om mycket tyder på att sjukdomen har biokemiska och genetiska orsaker. För många medför den stora svårigheter och livslångt lidande. Vissa patienter har dessutom en sårbarhet som gör att de lättare utvecklar symptom när de råkar ut för påfrestningar.

Också anhöriga till schizofrena personer utsätts ofta för svåra påfrestningar och kan behöva stöd, information och kunskap. Familjebehandling har visat sig minska risken för återfall hos patienten och därtill öka livskvaliteten för hela familjen.

Den farmakologiska behandlingen med framför allt neuroleptika (antipsykotiska läkemedel) är sedan länge etablerad. Beteendeterapi, oftast med tydligt kognitivt inslag, har visat sig kunna förbättra prognosen. Olika behandlingsmodeller med fokus mot att stödja anhöriga och öka patientens social färdigheter används ofta. Social färdighetsträning kan innebära att deltagarna i en grupp lär sig bättre metoder att klara av en rad vardagssituationer, som t ex sin egen medicinering. Det kan också innebära övning i att hantera besvärande symptom och att förebygga återfall. Det kanske viktigaste målet är att förbättra den emotionella kontakten med andra människor.

Under senare år har flera undersökningar visat att kognitiv beteendeterapi kan minska och lindra psykossymtom, framför allt hallucinationer och vanföreställningar. Det kan ske genom att vidareutveckla de strategier patienten redan använder vid symptom. Oftast bygger de framgångsrika behandlingarna på tekniker som liknar dem som används vid till exempel depression. Bland de strukturerade metoder som används kan nämnas problemlösningsövningar, rollspel och hemuppgifter. Metoderna används på omkring hälften av Sveriges psykiatriska kliniker och har tagits väl emot av både patienter och personal.

Intresset riktas alltmer mot tidig intervention och att om möjligt förebygga problem genom en rad åtgärder i ett tidigt skede. Även här har beteendeterapeutiska och kognitiva metoder visat sig framgångsrika. Det bedrivs också ett omfattande utvecklingsarbete för att sammanföra olika behandlingskomponenter. Så kallad integrerad vård är ett exempel på denna trend. Syftet är att skapa långsiktiga, fungerande samarbetsrutiner mellan klient, anhöriga och psykiatri.

Ytterligare läsning: Schizofreni - 1177