Ida Flink: “Vulvodyni och KBT”

Hur vi kan förstå och behandla provocerad vulvodyni utifrån ett KBT-perspektiv? Omkring var tionde kvinna lider av svår ytlig underlivssmärta, s.k. vulvodyni - ändå är det ett smärtproblem som förbisetts i såväl forskning som vården.
Föreläsningen kommer ge en översiktlig bild av forskningsläget kring diagnostik och behandling av vulvodyni, Socialstyrelsens nationella riktlinjer, samt hur du som KBT-terapeut kan förstå och arbeta med problemet i din kliniska vardag.

Hugo Hesser: “Ta tillbaka individen i KBT-forskning - nya metoder för att förena forskning med klinik”

Individen har historiskt sett stått i centrum för psykologisk teoribildning, inte minst utifrån ett inlärningspsyko-logiskt perspektiv. Men på vilket sätt korresponderar forskningsmetoderna vi vanligtvis använder i (K)BT-forskning mot denna idiografiska mål-sättning som bland andra Skinner förespråkade? I denna föreläsning kommer jag belysa utmaningar med den nomotetiska ansatsen i behandlingsforskning och kontrastera den mot den idiografiska.

Denna återupplivning av individen inom (K)BT-forskning kan vara nyckeln till att överbrygga klyftan mellan forskare och kliniker.

BO BUHRMAN: "KBT för unga lagöverträdare"

Kriminalitet bland unga minskar generellt men gängkriminaliteten ökar. Hur kommer detta sig och kan vi utifrån gängkriminalitetens etiologi bli bättre på att bemöta, behandla och även arbeta mer preventivt med målgruppen?
Det finns goda kunskaper kring risk- och skyddsfaktorer och det finns relativt framgångsrika KBT-orienterade behandlingsmodeller för unga kriminella generellt men behöver vi tänka annorlunda när det gäller de gängkriminella?

En kort genomgång även av den nya forskningsbaserade KBT-manualen, B12 för unga kriminella som är en del i ett samarbetsprojekt mellan Humana AB och Uppsala universitet.

Sven Alfonsson:” Terapeuteffekten: Vilka terapeuter får bättre resultat än andra?”

Upprepade studier har visat att det finns en sk terapeuteffekt, dvs att vissa terapeuter får bättre behandlingsutfall än andra.
Denna presentation är en systematisk forskningsgenomgång av terapeuteffekten för behandlingsresultat inklusive en diskussion kring storleken av terapeuteffekten, vilka terapeutfaktorer som verkar viktigast och om och hur man kan få fler terapeuter att erhålla bättre behandlingsutfall.

Emma Högberg-Ragnarsson: “Leder fortbildning i KBT-metoder till förändrade behandlarbeteenden?”

Behovet av fortbildning inom psykologiska behandlingsmetoder anses ofta som givet, men vad vet vi om dessa utbildningars effekter? I denna presentation delar vi med oss av färska insikter från en nyligen genomförd systematisk översikt och meta-analys av utbildningseffekter på behandlar-beteende-nivå. Resultaten diskuteras i ljuset av tidigare forskning och framtida behov inom området.

Simon Fagernäs: “Terapeutens kliniska utmaningar - svåra patient- och terapeutbeteenden samt organisatoriska utmaningar”

Vilka är våra största utmaningar i behandlingsarbetet och hur påverkar de vårt mående? Den här föreläsningen beskriver en nyutvecklad panteoretisk taxonomi över klinikers största utmaningar vid arbetet med psykologisk behandling. Presentationen går igenom den studie som ligger bakom taxonomin och hur den kan användas som ett verktyg för att utveckla behandlares kompetens, till exempel i handledning.

Tobias Lundgren ”KBT och idrott”

I den här presentationen kommer deltagarna att få ta del av forskningsläget vad gäller KBT-inriktade interventioner för idrott, Tobias Lundgrens forskarlags senaste forskning, samt exempel på såväl ”face to face”-interventioner som internetinterventioner.

Fokus för Tobias Lundgrens forskning vad gäller idrott är prestationshöjande insatser utifrån ACT och då med ett självklart fokus på beteendeterapeutiska insatser.

De senaste åren har ishockey varit idrotten för mest intresse men som ni kommer att få ta del av i presentationen så kommer detta att breddas framöver till andra idrotter och även ledare.

Maria Zetterqvist: “KBT och självskadebeteenden”

Under föreläsningen presenteras en teoretisk modell som belyser varför självskadebeteende är så vanligt förekommande och som samtidigt bidrar till förståelsen av varför inte alla människor väljer självskadebeteende som känsloreglerare.
Presentationen innehåller behandlingsforskning och empiri som riktas mot bl.a. självkritik, samt olika hjälpsamma fokus i psykologisk behandling av självskadebeteende

Marianne Bonnert ”KBT och astma”

Det finns en fördubblad risk för ångest vid astma. Symtomen kan överlappa och det kan vara svårt att differentiera mellan astma och ångest. Det gör att många med astma och ångest upplever mer besvär och är mer hindrade av sin astma än de skulle behöva vara. Jag kommer att berätta om bakgrund, upplägg och effekt av en behandling med KBT för ångest relaterad till astma.

Sarah Vigerland: “Från forskning till implementering, internetbehandling för barn och unga”

Sarah Vigerland är klinisk psykolog inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Region Stockholm och enhetschef på BUP:s specialenhet för internetförmedlad behandling. Hennes forskning fokuserar på utvärdering av internetförmedlad KBT för barn och ungdomar med olika psykiatriska tillstånd.

Nina Bendelin ”Om implementering av IKBT inom smärtbehandling”

Utveckling och spridning av internetbaserad psykologisk behandling vid långvarig smärta utifrån ett implementeringsperspektiv. Aktuell kunskapssammanställning, praktiska lärdomar samt metodstöd inför och under en implementering.
Aktuella forskningsfrågeställningar samt hur behandlingsforskning och implementeringsforskning kan dra lärdom av varandras resultat. Slutligen några exempel på internetbaserade insatser som komplement till rehabilitering vid långvarig smärta.

Kristofer Vernmark: “Från forskning till klinisk vardag - en historisk tillbakablick på IKBT i Sverige”

Svenska universitet har i över två decennier producerat en betydande mängd forskning om effekterna av IKBT och dess gynnsamma effekter. Studier som genomförts i kliniska miljöer har varit mindre vanliga, men har bekräftat effektiviteten av IKBT-program med behandlarstöd.

Dock kvarstår behovet av att undersöka effekterna av IKBT i reguljär vård och hur formatet ska implementeras på bästa sätt. Den här föreläsningen ger en historisk tillbakablick och perspektiv på IKBT och dess användning i en svensk hälso- och sjukvårdskontext.

Torsdag 14 mars, pass 3

Niklas Törneke, Tobias Lundgren, Johanna Morén och Viktor Kaldo: “Jonas Ramnerö in memoriam”

Genom sin livsgärning var Jonas en central person, inte bara för BTF, utan också för hela det kliniska området i Sverige. Här stannar vi upp och delar några perspektiv på den betydelse hans arbete och person haft inom vårt fält.

Niklas Törneke ”Funktionell analys - förändringens puls”

Detta anförande kommer att beskriva den funktionella analysen som Alfa och Omega (alltings början och alltings slut) i psykoterapeutiskt arbete. Ett nutida sätt att argumentera för ”åter till grunderna”.

Viktor Kaldo: ”Prediktion och adaptiva behandlingar”

Det har visat sig att statistiska modeller bättre än behandlare kan förutsäga patienters självskattade behandlingsutfall. Här presenteras forskning och tillämpning rörande så kallad Routine Outcome Monitoring och prediktiva beslutsstöd som hjälper behandlaren att avgöra om, och ibland hur, en behandling ska anpassas för patienter som annars riskerar att inte bli hjälpta av den.

Moderator Maria Jannert. Therese Andersson, Bengt Westling, Tobias Lundgren, Christin Källström

Hur gör vi våra utbildningar i KBT så bra som möjligt? Vad innehåller en bra KBT-utbildning? Rustar vi våra studenter att arbeta i modern vård?

KBT är ett stort, brett område och vi står också många samhällsutmaningar. Utifrån detta vill vi inbjuda till en paneldiskussion kring KBT – utbildning, nu och i framtiden. Du får lyssna på erfarna utbildare, handledare och arbetsgivare och förhoppningsvis vill du själv också delta i diskussionen!

Ali Sarkohi: ”Om suicidalitet”

Under föreläsningen kommer en teoretisk modell om suicidalitet att presenteras. Teori om ”mental bubbla”. I modellen beskrivs hur normala tillstånd successiv kan leda till psykopatologi och i värsta fall suicid. Förhoppningen är att med utökad förståelse minimera risken att utveckla psykopatologi och suicidalitet. I mån av tid presenteras suicidstatistik i Sverige och diskuteras hur den bör granskas och tolkas.

Anton Käll: ”KBT och ensamhet”

Oönskad ensamhet är ett problem som uppmärksammats allt mer, inte minst i samband med pandemin. Ensamhet är vanligt i många kliniska populationer och longtudinella studier pekar på att den har en potential att leda till ökade symptom av psykisk ohälsa.

Under denna föreläsning kommer jag att belysa KBT som ett potentiellt verktyg för att hjälpa människor som lider till följd av oönskad ensamhet. Jag kommer att gå igenom både en teoretisk bakgrund och empiri från våra behandlingsstudier som riktat sig till både till vuxna och till ungdomar.

Shervin Shahnavaz: ”Kulturanpassning av KBT”

I takt med den ökade kulturella mångfalden i Sverige ökar behovet av att anpassa KBT till en befolkning med diversifierad bakgrund. I många fall är denna anpassning nödvändig för att minska barriärerna till psykologisk vård och göra KBT tillgänglig för fler i samhället och i världen. Seminariet belyser olika strategier att både i den funktionella analysen och i behandlingsprocessen beakta och integrera kulturella och kontextuella faktorer, vilka kan öka patientens engagemang och följsamhet samt förbättra utfallet av KBT.

Ata Ghaderi: “KBT och ätstörningar”

Ätstörningar är vanliga och relativt svårbehandlade problem. Familjebaserad behandling för ätstörningar hos barn och ungdomar och KBT för vuxna utgör de huvudsakliga evidensbaserade behandlingarna. Det pågår studier om hur vi kan förbättra dessa behandlingar, men också andra studier som börjar omdefiniera ätstörningar som delvis metabola psykiatriska problem. Ghaderi beskriver några studier som kan vara av intresse för oss som sysslar med KBT och i bästa fall några kliniska tips.

Per Carlbring: “VR och KBT”

I denna korta presentation kommer professor Per Carlbring att försöka besvara frågan "Vad kommer artificiell intelligens och virtual reality innebära för den kliniska psykologin i framtiden?" Först ges en bakgrund kring tidigare behandlingsstudier därefter några framtidsspaningar.

Markus Jansson-Fröjmark: ”KBT och insomni”

Även om KBT har gott stöd generellt och också vid insomni, så vet vi sällan vilka behandlingsdelar som driver förbättring. Föreläsningen kommer belysa några studier där behandlingsdelar vid insomni har varit i fokus. Patientfaktorer, förändringsmekanismer och preferens kommer också att betonas..

Erik Andersson: ”KBT och OCD”

OCD – var är vi och vart är vi på väg?

Erik, vinnare av stora psykologpriset, kommer att gå igenom den senaste forskningen kring OCD och vad den betyder rent praktiskt för kliniker. Erik kommer också att gå igenom sina egna tankar kring vilka nästa steg är hur kliniknära arbete kan förbättras på sikt för denna patientgrupp.

Malin Angberg: ”PBS i skolan”

Skolövergripande positivt beteendestöd (PBS) har som mål att utveckla en positiv skolkultur som stärker elevernas skolprestationer och sociala färdigheter. Föreläsningen ger en beskrivning av hur PBS stödjer skolans arbete för ökad trygghet, trivsel och studiero.

Vi kommer att fokusera på hur de olika nivåerna i ett skolövergripande beteendestöd hänger ihop samt åtgärder för att både förebygga och hantera utmanande beteenden. Föreläsare: Malin Angberg, leg psykolog med lång erfarenhet av att implementera och arbeta med positivt beteendestöd i olika verksamheter.

Isabel Petrini & Niklas Möller: ”Terapi pågår – det sagda och det tysta”

Följ med in i terapirummet en liten stund. Ta del av allt som sägs, men ta också del av det som terapeuten tänker, känner, upplever i stunden.

Varför säger vi det vi säger, gör det vi gör? Är det alltid för patientens bästa? Kommer våra egna behov i vägen?

Niklas Möller och Isabel Petrini är båda psykologer och författare till boken ”Terapi pågår”. Tillsammans med åhörarna kommer de reflektera kring hur vi omsätter våra psykologiska teorier i praktik och hur svårt det är att vara både terapeut och människa.