Pre-Congress Workshop

Workshop med Maria Bragesjö – "Trauma som samhällsproblem och Prolonged Exposure som behandling"

Trauma är samhällsproblem. För de med långvariga besvär som PTSD finns dålig tillgång till evidensbaserad behandling. Här ges en uppdatering om nyheter inom en av en av de evidensbaserade protokollen, PE, och vad vi vet om behandlingsupplägg och verkningsmekanismer. Det ges också en uppdatering kring forskningsläget och hur PE kan användas i ett tidigt skede efter en traumatisk händelse.

Dag 1

Ata Ghaderi - “KBT och ätstörningar”

Ätstörningar är vanliga och relativt svårbehandlade problem. Familjebaserad behandling för ätstörningar hos barn och ungdomar och KBT för vuxna utgör de huvudsakliga evidensbaserade behandlingarna. Det pågår studier om hur vi kan förbättra dessa behandling, men också andra studier som börjar omdefiniera ätstörningar som delvis metabola psykiatriska problem. Jag beskriver några studier som kan vara av intresse för oss som sysslar med KBT och i bästa fall några kliniska tips.

Panel om Digital vård i praktiken – med Martin Forster, Jesper Enander (KRY), Johan Edbacken (Psykologpartners Digital Psykologi) och Victoria Trepp (Mindler)

Internetbaserad KBT har funnits länge, men det är först på senare år som metoderna har blivit mer tillgängliga i den reguljära vården. Under symposiet presenterar tre företag hur de på olika sätt arbetar med digital vård i praktiken. Symposiet avslutas med en gemensam diskussion om möjligheter och hinder i digital vård.

Malin Gren Landell – Problematisk skolfrånvaro

Hur möter forskningen upp med kunskap om elever som inte går i skolan? Malin Gren Landell, disputerad psykolog och regeringens tidigare utredare på skolfrånvaro berättar om forskningsläget. Malin har startat ett internationellt nätverk av forskare och kliniker som är engagerade i frågan - www.insa.network.

Alexander Rozental - KBT för problem som inte är diagnoser: Perfektionism och prokrastinering

Perfektionism och prokrastinering utgör två vanliga beteendemönster som både kan orsaka problem i sig och försvåra för psykologisk behandling. I denna föreläsning presenteras två förklaringsmodeller för varför de vidmakthålls över tid. Resultat från såväl grundläggande som tillämpad forskning visar hur perfektionism och prokrastinering yttrar sig och varför det är relevant att bemöta i behandlingssammanhang.

Mikael ludvigsson - Att utforma behandling till äldre personer med psykisk ohälsa

Föredraget kommer att belysa möjliga om fallgropar i behandlingen av äldre,  samt hur rationell behandling av psykisk ohälsa bland äldre kan se ut. Internetbehandling för äldre kommer även att tas upp.

Jonas Ramnerö & Niklas Törneke - Samtalsterapi: Språket som kur och krämpa

Idag finns det en rad olika terapier som skiljer sig åt i många avseenden. Samtidigt uppvisar de en gemensam paradox. Å ena sidan bygger samtliga på att man pratar med varandra och å andra sidan beskriver deras teorier i förvånande liten utsträckning hur detta pratande kan åstadkomma förändringar i människors liv. Detta gäller oavsett om dessa förändringar beskrivs i termer av insikt, kognitiv omstrukturering eller beteendeförändringar.

Om samtalet är en terapi betyder det att att språket är ett medel för att behandla olika problem. Men en människas sätt att samtala med sig själv är också problemet som ska behandlas. Samtalsterapi är är alltså dels behandling med hjälp av språket, dels behandling för de fällor vi fastnar i just via språket.

Den här workshopen kommer att beskriva hur språket kan sättas i förgrunden i den teoretiska förståelsen av det man gör i terapi. Vi kommer även att illustrera hur man använder språket för att åstadkomma förändringar i patientens liv och hur språkets funktioner finns närvarande i terapisituationen. Syftet med workshopen är att man ska lära sig mer om hur behavioristisk språkteori kan vara användbar för att förstå terapiprocesser på ett generellt plan, att träna på olika sätt att använda språket som redskap i terapi och att stimulera en diskussion kring terapi som språkligt fenomen. Samtalsterapi, helt enkelt.

Ida Flink – Förstå och behandla sexuell smärta hos kvinnor med KBT

Föreläsningen kommer handla om hur vi kan förstå och behandla provocerad vulvodyni utifrån ett KBT-perspektiv. Omkring var tionde kvinna lider av svår ytlig underlivssmärta, s.k. vulvodyni - ändå är det ett smärtproblem som förbisetts i såväl forskning som vården. Medicinska behandlingar hjälper föga, och smärttillståndet liknar i mångt och mycket annan typ av smärta i psykologiska processer och uttryck – men de interpersonella konsekvenserna är ännu tydligare. Föreläsningen kommer ge en översiktlig bild av forskningsläget kring psykologisk förståelse och behandling av vulvodyni, och en pågående RCT om effekten av KBT vid vulvodyni kommer presenteras.

Matilda Berg - Vad lär sig patienten i KBT?

Vi vet att patienter oftast mår bättre av KBT. Vi vet dock betydligt mindre om vad de faktiskt lär sig och senare kommer ihåg av sin behandling. Jag ska berätta om vad vi hittills vet kring vad patienter lär sig av sin KBT och hur vi som terapeuter kan stärka lärande och minne under själva behandlingen.

Anna-Karin Norlander och Maria Burman – Parterapi och KBT

IBCT i självhjälpsformat: Kan par läsa sig till en bättre relation? Psykologerna Anna-Karin Norlander och Maria Burman går igenom hur guidad självhjälp för par kan användas i klinisk vardag och vad vi vet om hur det fungerar.

Lars-Göran Öst – Koncentrerad behandling av OCD och andra ångeststörningar

Olika typer av KBT är evidensbaserade för alla ångeststörningar, både för vuxna och barn. I de flesta fall ges behandlingen individuellt eller i grupp, med veckovisa sessioner på 1-2 timmar under 12-16 veckor. Det har dock publicerats ett antal studier som evaluerar behandlingar som kan kallas korta, koncentrerade, eller intensiva. I en meta-analys (Öst & Ollendick, 2017) definierade jag kort behandling som att den hade ≤ 50% av antalet sessioner som används i standard-KBT, koncentrerad behandling som att den hade ≤ 50% av antalet behandlingsveckor men samma antal sessioner som i standard-KBT och intensiv behandling som en omfattande reduktion av både antal timmar och behandlingsperiod.

Ett nyligt exempel på koncentrerad KBT är Bergens 4-dagars behandling (B4DT), som utvecklades för tvångssyndrom (OCD). Behandlingen kan beskrivas som ”individuell behandling i grupp” då den utförs i grupp om 4-6 patienter med samma antal terapeuter. Hela behandlingen görs under fyra konsekutiva dagar i samma vecka. Dag 1: 3 timmar psyko-edukation och målformulering, Dag 2 och 3: 8 timmar vardera av exponering och respons-prevention (ERP) och Dag 4: 3 timmar sammanfattning och planering för själv-ERP i hemmiljö under de kommande tre veckorna. OCD-teamet i Bergen har publicerat 5 okontrollerade effectivenesstudier på vuxna och 2 på barn, och en RCT på vuxna (en andra är inskickad till tidskrift). I ett nytt projekt kommer vi att testa B4DT för panikstörning, social fobi, generaliserad ångeststörning, depression och body dysmorphic disorder. Hittills har en okontrollerad studie om panikstörning publicerats och en om social fobi slutförts. I föreläsningen kommer resultaten av studierna att presenteras och statistiskt jämföras med publicerade studier av standard-KBT för dessa störningar.

Dag 2

Maria Zetterqvist - “KBT och självskadebeteenden”

Under föreläsningen presenteras en teoretisk modell som belyser varför självskadebeteende är så vanligt förekommande och som samtidigt bidrar till förståelsen av varför inte alla människor väljer självskadebeteende som känsloreglerare. Presentationen innehåller behandlingsforskning och empiri som riktas mot självkritik, självbestraffning och smärtupplevelse och hur detta kan vara hjälpsamma fokus i psykologisk behandling av självskadebeteende.

Panel om utbildning, med Therese Andersson, Bengt Westling, Thomas Jernhag och Christin Källström. Moderator Maria Jannert.

Hur gör vi våra utbildningar i KBT så bra som möjligt? Vad innehåller en bra KBT behandling? Rustar vi våra studenter att arbeta i modern vård? KBT är ett stort, brett område och vi står också många samhällsutmaningar. Utifrån detta vill vi inbjuda till en paneldiskussion kring KBT – utbildning, nu och i framtiden. Du får lyssna på erfarna utbildare, handledare och  arbetsgivare och förhoppningsvis vill du själv också delta i diskussionen!

Panel om suicid, med Johanna Morén, Christina Andersson och Ali Sarkohi

Ali Sarkohi: Suicid utifrån ett statistiskt perspektiv med jämförelse av suicidtalet mellan 1980-2018, samt 1960-2018, och slutligen redogöra för suicidtalet mellan 1750-2018. Frågan är om suicidtalet minskat över tid? Beskriva teorin om bubblan (ambivalens) vid ångestdepressivt sjukdom och suicid. Hur vårt sätt att pendla med vår tänkande längs olika perspektiv påverkar vår hälsa/ohälsa och i värsta fall leda till suicid.

Johanna Morén: Suicid utifrån ett funktionellt perspektiv. Skifte från prevention till intervention i mötet med suicidala patienter.

Christina Andersson: Suicidprevention ur ett aktivitetsvetenskapligt perspektiv. Trots kunskap om aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande, och att arbetsterapeuter i sin kliniska vardag ofta träffar individer med suicidtankar, kommer oftast inte aktivitetsperspektivet i första hand när det gäller diskussion om suicidprevention. Presentationen syftar till att beskriva viktiga begrepp från aktivitetsvetenskap och forskning som kan bidra till en förståelse för uppkomst av suicidtankar/handlingar och vidare ge ett nytt perspektiv på preventiva insatser. Viktiga begrepp här blir meningsfull vardag, meningsfulla aktiviteter, kommunikation och gemenskap. Arbetsterapeutiska insatser kan skapa meningsfullhet och hopp för överlevnad genom att fokusera på aktivitet i vardagslivet.